Det går ett tåg mot dödens land av Sofia Rutbäck Eriksson

Djupt in i skogen, strax väster om Arvidsträsk, dundrar tågen fram på förbindelselänken mellan landets norra och sydligare delar. När en person hittas död vid rälsen går kommissarie Rolf Ströms tankar tillbaka till ett annat dödsfall, en gång för länge sedan. Men är det verkligen möjligt att det finns ett samband, trots att platsen och tillvägagångssättet är desamma? Det är inte bara Rolf som minns sådant som en gång varit. Den numera 107-åriga Knut Hedman får anledning att blicka bakåt mot händelser i släkten som inträffat till och med innan han föddes. Då när dinosaurierna och vikingarna levde och det inte fanns mobiler (enligt Eira Wall, 6 år). Den gången när det stora arbetslaget med rallare tågade in i Älvsbyn med påkar och tillhyggen och ställde till det största och längsta slagsmålet i rikets historia. Då när något skedde som skulle ge ekon i Arvisdträsk med omnejd långt över hundra år senare. 

"Det går ett tåg mot dödens land" är en pusseldeckare som blandar spänning med hjärta och värme. Det är den femte delen i den omtyckta Arvidsträskserien. Sofia har också författat de humorfyllda deckarserierna "Katarinas eminenta detektivbyrå" och "Morden runt med Herkules Persson", och har även på börjat den nya serien "Morden i Glasviken".

Att lyssna på Det går ett tåg mot dödens land suveränt uppläst av Fredde Granberg är bland det mysigaste och mest hjärtevärmande man kan göra, även om boken i sig är en pusseldeckare. Brott begås och ska lösas, men handlingens fokus utöver detta är personerna i Arvidsträsk. Det går helt enkelt inte att värja sig emot dem. Vetgiriga Eira som älskar att styra och ställa, Oskar med alla sina idéer, det härliga polisradarparet Stenbäck och Lagerkvist, författaren Riita och den pensionerade polisen Rolf är bara några av alla invånarna i Arvidsträsk. Men den som verkligen får mitt hjärta att smälta är den 107-åriga Knut. Han är ju helt makalös och skildras röstmässigt väldigt bra av Fredde Granberg. Den här gången tar bland annat sig Knut an Riitas förläggare Hannes, som åkt upp till Arvidsträsk för att själv skriva en feelgoodroman! Hur otippat är inte det! Som läsare vandrar mina tankar iväg och jag kan inte undvika att dra paralleller till tv-serien Morden i Midsomer! Hur många fler människor kan mördas, hur många bor det egentligen i Arvidsträsk med omnejd? Sofia Rutbäck Eriksson målar upp skådeplatsen och handlingen på ett skickligt sätt och jag dras snabbt i uppdraget att lösa vad som har hänt och hur allt hänger ihop. Författaren stora berättarglädje, humor och kärlek till den norrländska landsbygden präglar boken och jag kan inget annat än att redan nu längta till nästa del i serien!