Nick och Amy Dunne är paret som har allt. De är charmiga, smarta och framgångsrika. Efter några hektiska år i New York slår de sig ner i en liten småstad i Missouri. Men den nya tillvaron blir inte som de tänkt sig och snart avlöser grälen varandra.
På morgonen till deras femte bröllopsdag är Amy plötsligt försvunnen. I parets villa finns tydliga spår av våldsam strid. Misstankar faller snabbt på Nick, som bedyrar sin oskuld och gör vad han kan för att få polis och media på andra spår. Amys dagbok ger dock en bild av Nick som är allt annat än sympatisk. Men är han verkligen en mördare? Å andra sidan: Om han är oskyldig - var är Amy?
På sätt och vis känns det nästan lite onödigt att tipsa er om att läsa den här boken, eftersom många av er redan har gjort det. Men för er som inte har det, kan jag inget annat än att rekommendera er att läsa den. Gone Girl är en riktigt tät och spännande thriller/deckare med många olika vändningar. Inget är var det ser ut att vara och förändringarna duggar tätt, även om du i många fall inte blir förvånad, utan vändningen ligger i luften. Själv gillar jag bokens höga tempo och att kapitlen skildras å ena sidan ur Nicks synvinkel och å andra sidan ur Amys synvinkel. Jag gillar alla Gillian Flynns böcker, men Gone girl är ändå den jag tycker bäst om. Jag vill ena stunden läsa vidare, för att se vad som händer, samtidigt som jag inte vill att boken ska ta slut. Men till slut är boken färdigläst och jag kan lova att det här är en bok som du inte glömmer i första taget.
26 januari 2015
Britt-Marie var här av Fredrik Backman
Britt-Marie var här är en roman om att förlora sig, förälska sig och att sparka på det som rullar. Borg är ett samhälle om vilket det snällaste man kan säga är att det ligger vid en väg. Britt-Marie är en 63-årig kvinna som fått höra att hon är en passivt aggressiv ältande gnällkärring. Hon har lämnat storstan och sin otrogna man efter 40 års äktenskap, Borg har gått igenom en finanskris som inte lämnat något annat efter sig än "till salu"-skyltar och en ölstinkande pizzeria. Britt-Marie hatar fotboll, Borg har inget annat än fotbollen kvar. Det är inte början på en underbar vänskap, det är det sannerligen inte.
Men när ungdomslaget i byn behöver en tränare, så desperat att de till slut är redo att ge jobbet till vem som helst, då bryr dem sig inte om petitesser som att hon absolut inte vill ha det. För när det kommer till kritan finns bara en universell sanning om samhällen vid vägar: Pizzerior och fotboll är det sista som överger människorna. Britt-Marie var här är en roman om fördomar (inte för att Britt-Marie har fördomar, givetvis inte), korrekt organiserade bestickslådor (gafflar-knivar-skedar, i den ordningen, men inte för att Britt-Marie ältar!) och en landsbygd vid en transportsträcka. Det är en berättelse om andra chanser, första sparkar och hur nästan allt går att rengöra med bikarbonat.
Författaren till En man som heter Ove och Min mormor hälsar och säger förlåt har skrivit en kärlekshistoria och en kärleksförklaring, om spelet fotboll och platserna där man spelar det, men mest av allt om en kvinna som väntat ett helt liv på att hennes ska börja.
Efter att ha lyssnat på den här boken kan jag konstatera att vissa böcker känns som "skrivna" för ljudbok. Marie Richardsson fantastiska uppläsning gör att du "står ut" med bokens språk; Britt-Maries "ha" och de olika personligheternas ordval, sätt att uttrycka sig på. Det är bara att konstatera att jag kapitulerade inför Britt-Marie. Hennes sätt att vara, att uttrycka sig på och ja, hela hon. När du har plöjt igenom boken kan du inget annat än att konstatera att Britt-Marie är en kvinna att räkna med och som du till slut faktiskt gillar! Om du vill lyssna på en rolig men samtidigt medkännande bok, ska du definitivt välja Britt-Marie var här. En helt fantastiskt bok!
Men när ungdomslaget i byn behöver en tränare, så desperat att de till slut är redo att ge jobbet till vem som helst, då bryr dem sig inte om petitesser som att hon absolut inte vill ha det. För när det kommer till kritan finns bara en universell sanning om samhällen vid vägar: Pizzerior och fotboll är det sista som överger människorna. Britt-Marie var här är en roman om fördomar (inte för att Britt-Marie har fördomar, givetvis inte), korrekt organiserade bestickslådor (gafflar-knivar-skedar, i den ordningen, men inte för att Britt-Marie ältar!) och en landsbygd vid en transportsträcka. Det är en berättelse om andra chanser, första sparkar och hur nästan allt går att rengöra med bikarbonat.
Författaren till En man som heter Ove och Min mormor hälsar och säger förlåt har skrivit en kärlekshistoria och en kärleksförklaring, om spelet fotboll och platserna där man spelar det, men mest av allt om en kvinna som väntat ett helt liv på att hennes ska börja.
Efter att ha lyssnat på den här boken kan jag konstatera att vissa böcker känns som "skrivna" för ljudbok. Marie Richardsson fantastiska uppläsning gör att du "står ut" med bokens språk; Britt-Maries "ha" och de olika personligheternas ordval, sätt att uttrycka sig på. Det är bara att konstatera att jag kapitulerade inför Britt-Marie. Hennes sätt att vara, att uttrycka sig på och ja, hela hon. När du har plöjt igenom boken kan du inget annat än att konstatera att Britt-Marie är en kvinna att räkna med och som du till slut faktiskt gillar! Om du vill lyssna på en rolig men samtidigt medkännande bok, ska du definitivt välja Britt-Marie var här. En helt fantastiskt bok!
20 januari 2015
Jordstorm av Mons Kallentoft
En tidig morgon hittas en ung man död i ett dike intill Göta Kanal. Han är naken, men kroppen bär inga synliga spår av våld och när Malin Fors och hennes kollegor anländer till platsen råder en märklig tystnad. Det är som om alla röster har dämpats.
Mannen identifieras som Peder Åkerlund, före detta Sverigedemokrat, utesluten ur partiet på grund av sina rasistiska uttalanden men numera omvänd. Det visar sig att han har blivit mördad. Och när den 16-åriga Nadja Lundin samma kväll anmäls saknad, troligtvis bortförd, finns tecken som tyder på att de båda fallen hänger samman.
Men har offren något gemensamt? Varför har de valts ut? Efterhand börjar Malin Fors inse att de har att göra med någon som leker med polisen, som talar via mord och inte låter sig tystas. Vad är det han eller hon vill säga? Det är bråttom att hitta ett svar. Nadja Lundin kan fortfarande vara vid liv.
Det här blir min första ljudboksrecension, eftersom jag nu testar Storytels sortiment. Jag kan konstatera att Mons Kallentofts bok Jordstorm verkligen passar att lyssna på, efter det att jag har kommit över det faktum att boken läses upp av en manlig uppläsare (Torsten Wahlund.) När jag läser Mons Kallentofts böcker om Malin Fors, så föreställer jag mig en kvinnlig röst och det tog ett tag innan jag accepterade Torstens uppläsning. Men sen har jag absolut ingenting att klaga vare sig på uppläsningen eller handlingen. I vanlig ordning är boken andlöst spännande och det är verkligen en katt och råtta-lek mot klockan. Ska Nadja klara sig eller når polisen henne för sent? Det jag gillar med Mons Kallentofts böcker är att han är bra på att hitta en spännande story, samtidigt som man får vara delaktig i de andra personligheternas privatliv. Och i Jordstorm blir det naturligtvis olidligt spännande!
Mannen identifieras som Peder Åkerlund, före detta Sverigedemokrat, utesluten ur partiet på grund av sina rasistiska uttalanden men numera omvänd. Det visar sig att han har blivit mördad. Och när den 16-åriga Nadja Lundin samma kväll anmäls saknad, troligtvis bortförd, finns tecken som tyder på att de båda fallen hänger samman.
Men har offren något gemensamt? Varför har de valts ut? Efterhand börjar Malin Fors inse att de har att göra med någon som leker med polisen, som talar via mord och inte låter sig tystas. Vad är det han eller hon vill säga? Det är bråttom att hitta ett svar. Nadja Lundin kan fortfarande vara vid liv.
Det här blir min första ljudboksrecension, eftersom jag nu testar Storytels sortiment. Jag kan konstatera att Mons Kallentofts bok Jordstorm verkligen passar att lyssna på, efter det att jag har kommit över det faktum att boken läses upp av en manlig uppläsare (Torsten Wahlund.) När jag läser Mons Kallentofts böcker om Malin Fors, så föreställer jag mig en kvinnlig röst och det tog ett tag innan jag accepterade Torstens uppläsning. Men sen har jag absolut ingenting att klaga vare sig på uppläsningen eller handlingen. I vanlig ordning är boken andlöst spännande och det är verkligen en katt och råtta-lek mot klockan. Ska Nadja klara sig eller når polisen henne för sent? Det jag gillar med Mons Kallentofts böcker är att han är bra på att hitta en spännande story, samtidigt som man får vara delaktig i de andra personligheternas privatliv. Och i Jordstorm blir det naturligtvis olidligt spännande!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)