I femton år bar Sofie på en hemlighet som skulle vara lättare att ta med sig i graven. Då behövde ingen någonsin få veta. Men till slut valde hon att berätta. För sin egen överlevnad, men också för andras skull.
Munkavle är ett gripande vittnesmål om konsekvenserna av sexuella övergrepp mot barn. Om självtvivel som förvandlas till mod. Men framförallt är det en berättelse som skänker styrka och hopp till andra drabbade. Lägg skammen där den hör hemma: hos förövaren. Aldrig hos offret.
En av årets viktigaste läsning är boken Munkavle av Sofie Sarenbrant. När man tänker efter så är det en bok som aldrig skulle ha behövt att skrivas, eftersom sexuella övergrepp mot barn definitivt inte borde förekomma. Inte ett enda barn borde utsättas för det. Men tyvärr är verkligheten inte så. Sofie Sarenbrant har på ett mycket självutlämnande sätt delat med sig av sin historia, för att ge din lilla flickan hennes röst. Att visa att det inte på något vis är barnets fel att det har hänt. Utan att det är hos förövaren skulden och skammen ligger. Det är smärtsamt att läsa hur övergreppen påverkar vuxenlivet. Hur svårt den som blivit utsatt för detta har att se att den inte rår för det och om man berättar, att skulden och skammen inte ligger hos den som berättar. Åh, jag önskar att jag hade kunnat krama om den lilla Sofie och även den stora och sagt att du är skuldfri. Det är inte ditt fel. Att på något vis kunna hjälpa till. Det jag kan hjälpa till med är givetvis att läsa den här boken och sprida ordet. Tack Sofie för att du har haft modet att berätta din historia, så att du kan hjälpa andra i samma situation! Att som en offentlig person berätta är så modigt och så viktigt! Det minsta vi kan göra är att läsa din bok och givetvis att lyfta blicken. Att vara uppmärksam på barn i den här situationen. Jag vill tillägga att Munkavle är en bok som faktiskt inger hopp. Som tur är, är den inte nattsvart, trots det jobbiga ämnet. Det går att komma vidare, att hitta styrkan att överleva och finna lyckan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar