Laura Griffins hem håller på att förändras. Båda döttrarna har lämnat boet och tanken på huset på Lark Hill 11, utan allt spring, skratt och dofterna från AGA-spisen känns helt främmande för Laura. Men kanske kommer hon nu få tid för sig själv för en gång skull, och även tid med maken Dom.
Men när en hemlighet briserar i deras äktenskap rämnar Lauras värld. Förvirrad och nedslagen söker hon tröst i sitt viktigast arv: sin mormors receptbox, skriven under andra världskriget. Genom recepten och dess historier börjar Laura bit för bit hitta tillbaka till sig själv. Och kanske har hon en plan för hur resten av livet ska levas.
Veronica Henry är en brittisk författare vars varma feelgood-romaner varje år vinner nya läsare. Hennes karaktärer är lika trovärdiga som de är inspirerande, och 2019 ger Printz Publishing ut hela tre fristående böcker av Henry en för varje säsong. Familjereceptet är given läsning för alla feelgood-älskare.
När jag laddade ner bilden på boken konstaterade jag snabbt att den har ett omslag, som gör att jag ångrar att jag inte läste boken, utan lyssnade på den. Jag kan tänka mig att om jag läst boken hade jag nog flera gånger slutat läsa i boken, för att bara vila ögonen på omslaget och drömma mig bort en stund. Visst är det härligt med böcker som har ett vacker bokomslag, som faktiskt förhöjer läskänslan, bara genom att vara något som man kan vila blicken på. Låter kanske lite knäppt, men det är i alla fall den känslan jag får av ett vackert bokomslag. Vad tyckte jag då om boken? Den har allt en feelgood roman ska ha. Förvecklingar, en blandning av dåtid och nutid och en genommysig känsla boken igenom. Så om du gillar att läsa en bra feelgood-roman, ska du definitivt läsa den här boken. Familjereceptet är den första av Veronica Henrys böcker jag har läst/lyssnat på och det lär säkerligen blir fler.
När jag laddade ner bilden på boken konstaterade jag snabbt att den har ett omslag, som gör att jag ångrar att jag inte läste boken, utan lyssnade på den. Jag kan tänka mig att om jag läst boken hade jag nog flera gånger slutat läsa i boken, för att bara vila ögonen på omslaget och drömma mig bort en stund. Visst är det härligt med böcker som har ett vacker bokomslag, som faktiskt förhöjer läskänslan, bara genom att vara något som man kan vila blicken på. Låter kanske lite knäppt, men det är i alla fall den känslan jag får av ett vackert bokomslag. Vad tyckte jag då om boken? Den har allt en feelgood roman ska ha. Förvecklingar, en blandning av dåtid och nutid och en genommysig känsla boken igenom. Så om du gillar att läsa en bra feelgood-roman, ska du definitivt läsa den här boken. Familjereceptet är den första av Veronica Henrys böcker jag har läst/lyssnat på och det lär säkerligen blir fler.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar