Is av Jakob Mjöbring

När Katja Lyss rings ut en iskall söndag i december för att undersöka ett upphittat finger i ett sommarstugeområde utanför Umeå tar en svindlande historia sin början. Fyndet blir startskottet för spektakulära attacker och en medveten smutskastning mot hela poliskåren. Nya avhuggna fingrar lämnas som ledtrådar, men Katja och hennes kollegor är hela tiden steget efter. Samtidigt förbereder sig Umeå för avslutningen på det omdiskuterade Kulturhuvudstadsåret, men vad är egentligen motivet och hänger allt ihop? Är Katja personligen en pjäs i ett gigantiskt spel eller råkar hon bara vara en livsfarligt ambitiös polis på helt fel plats?

Is av Jakob Mjöbring är den tredje delen i en deckartrilogi om polisen Katja Lyss. Det är däremot den första som jag har lyssnat på. Det är alltid roligt att hitta en bok, som du aldrig hört talas om och att läsa eller lyssna på den. Den här boken hittade jag i Storytels utbud och jag valde i första hand ut den för att det var en deckare och att boken inte var så lång. Ibland är det skönt att njuta av en bok, som man vet att man snart läst ut/lyssnat färdigt på. Risken är naturligtvis att boken blir alltför korthuggen och missar en del utbroderande text. Själv tycker jag att Is var lagom lång och att den trots sin korthet hann få med många olika händelser. I början kändes boken seg, jag fick inte riktig ihop handlingen. Dessutom störde jag mig lite på uppläsningen. Men allteftersom boken förflöt vande jag mig vid uppläsningen och handling blev mer och mer spännande. Stundtals var den olidligt spännande. Nu, när boken är färdiglyssnad ångrar jag att jag inte kollade upp att det här var sista boken. Det hade varit kul att ta del av hela trilogin, vilket jag självklart fortfarande kan göra.