I sin mest självutlämnande roman någonsin berättar Alex Schulman om sökandet efter försoning med sin alkoholiserade mamma.
Det är sommar. Alex Schulman befinner sig på sin mammas lantställe för att övertala henne att skriva in sig på en avvänjningsklinik. Det räcker nu. Han vill ha sin mamma tillbaka. Den glada mamman han minns från barndomen. Vad var det egentligen som det gick fel mellan dem?
Genom Alex djuplodande och smärtsamma tillbakablickar till barndomen får läsaren följa det krackelerade förhållandet mellan mor och son och när sprickan dem emellan verkar vara som störst, följa det vuxna barnets desperata strävan efter att reparera relationen.
Glöm mig är en gripande och djupt personlig skildring av en problematisk relation mellan mor och son, om medberoende, längtan och det outtröttliga behovet av försoning.
Det här är den första boken jag lyssnar på/läser av Alex Schulman. Jag valde att lyssna på den och det bidrar säkert till det personliga intryck boken har gjort på mig, eftersom det är författaren själv som är uppläsare. Det här är nog en av de mest självutlämnande böcker jag har läst. Du sugs verkligen in i barnets, både som barn och som vuxen sons, perspektiv och känslor över att leva med en alkoholiserad mamma. Det är både gripande och hjärtskärande och man drabbas av vetskapen om hur det kan vara att växa upp med en alkoholberoende förälder och hur det präglar livet. Glöm mig är en bok som berör på djupet och som lämnar ett avtryck efter sig, efter det att du har slutat läsa den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar