Äntligen har semestern börjat och Lena och Fredrik är tillbaka i sommarhuset, glada att få lämna vardagslivet i Paris. De har sett fram emot att ha familjen samlad, grilla tillsammans på kvällarna, träffa grannar på ett glas vin eller två och njuta av västkustens salta stänk.
Men det blir inte så.
De har fått en ny granne, och hon tycks vilja göra allt för att förstöra deras idyll. Plötsligt är det inte längre självklart var tomtgränsen går eller vilka stigar till stranden som är tillåtna att promenera på.
Frågorna bland grannarna hopar sig. Vad hände egentligen med Maria och Peters lilla hund? Varför går den nya grannen alltid runt med en stor skruvmejsel i handen? Och vad är det för märkliga ramsor hon mumlar på?
Plötsligt är dörrar stängda och folk ser sig om över axeln. Den hotfulla stämningen förvärras och till sist är alla i Lövudden indragna i ett drama som ingen vet slutet på...
Toktanten är en bok utöver det vanliga. Den handlar om grannen från helvetet och när man tror att det värsta redan har hänt, händer det något ännu värre och mer spektakulärt. Trots att boken är bra, rolig och underhållande känner jag mig kluven till boken. När man tänker efter handlar ju egentligen boken om ett samhälle som fullständigt förpestas av en person. Att en människa kan förstöra så mycket och skapa en sådan otrygg stämning gör att jag verkligen blir illa berörd. På något vis funderar jag även över vad som driver Toktanten till att agera som hon gör, vad vinner hon på det och framförallt varför beter hon sig som hon gör? Det hade jag verkligen velat ha svar på, men tyvärr lämnas de frågorna obesvarade.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar