Midnattsrosen av Lucinda Riley

Elvaåriga Anahita, från en förnäm men fattig indisk familj, inleder en livslång vänskap med den viljestarka och bortskämda prinsessan Indira. Väninnan Anahita följer med Indira till England just innan första världskriget bryter ut. I England träffar hon Donald Astbury, motvillig arvinge till den avsides belägna herrgården Astbury, och hans intrigerande mor.
Nittio år senare möter vi den unga amerikanska filmstjärnan Rebecca Bradley. Hon har världen för sina fötter, men när hennes turbulenta förhållande med den lika välkände pojkvännen tar en oväntad vändning blir hon lättad när hon inser att hennes kommande filmroll, där hon spelar debutant på 20-talet, för henne långt från offentlighetens ljus till ett avlägset hörn av den engelska landsbygden. Strax efter att filmproduktionen startat på det nu förfallna Astbury Hall dyker Ari Malik, Anahitas barnbarn, oväntat upp, sökande efter svar från sin familjs förflutna. Han och Rebecca börjar tillsammans avslöja de hemligheter som hemsökt släkten...

En mångfacetterad och filmisk berättelse fylld med oförglömliga karaktärer fångna i historiens svepande vingslag. Lucinda Rileys finaste stund.

Det här är en riktigt pärla!! Du måste helt enkelt läsa Midnattsrosen. Jag älskade mixen av dåtid och nutid. Att känna historiens fläktar samtidigt som handlingen utspelas i nutid och att de olika tidsepokerna blandas och allt till slut får sin förklaring. Den här boken har allt; kärlek och romantik, mystik, en gåta som ska lösas och en blandning av gammalt och nytt. De enda tråkiga med att läsa den här boken, är att man inte längre har den oläst. Midnattrosen är en av de bästa böckerna jag någonsin läst och jag kan verkligen rekommendera dig att svepas iväg av den här fantastiska boken! Läs och njut!!