Året är 1982. 12-årige Mattias försvinner spårlöst från sitt hem i den lilla byn Våmhus. Ett år senare är han fortfarande borta och hans mamma håller på att gå sönder av sorg och ovisshet.
Den f.d. polisen Ingrid Wolt är på flykt undan sitt förflutna. Hon har just släppts ur fängelset Hinseberg och börjar sakta bygga upp sitt liv igen. I desperat behov av ett arbete startar hon Siljans Spaningsbyrå och hennes första uppdrag blir att hitta Mattias. När hon börjar nysta i fallet inser hon att den skenbara idyllen döljer mörka hemligheter.
Den första delen i serien om Ingrid Wolt är en kriminalroman om sorg, skuld och en lek som blir till dödligt allvar.
Så mycket bättre än så här kan det inte bli! Ninni Schulman har med deckaren Som vi lekte påbörjat en ny deckarserie, som jag vet att jag kommer sluka med hull och hår. Inte nog med att den utspelas under det fina 1980-talet med fantastiska frisyrer, klädkreaktioner och kassettband, utan det är en oerhört välskriven kriminalroman, som inte lämnar någon oberörd. När jag lyssnade på boken kom jag vid flera tillfällen på mig själv att högt förfasas över vad som hände, vid några tillfällen gick jag utomhus och aj-grimaserade och gjorde tjusiga miner. Tur jag inte själv såg hur jag såg ut! Boken beskriver varje förälders mardröm att ens barn försvinner spårlöst. Vad har hänt? Lever han? Eller har han drunknat eller rent av mördats? Jag lider med föräldrarna och alla andra runt omkring Mattias. Ingrids kamp för att få tillbaka sin dotter smärtar också och givetvis hennes rädsla för att hennes ex ska hitta henne och hämnas. Det här är en deckare med mycket känslor och beskrivande detaljer, vilket gör att du som läsare förflyttas till Dalarna under 1980-talet. Det känns som om du är en åskådare och allt utspelar sig runt omkring dig. Som vi lekte kommer definitivt vara en av mina bästa läsupplevelser det här året! Jag längtar redan efter andra delen i den här serien!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar