PETER HAR KÖRT FAST. Hans karriär har gått i stå, vännerna träffar han bara på Facebook och kärlekslivet har nått sitt bäst före-datum. Men efter att en kväll ha tittat på Tillbaka till framtiden får han en idé - han ska resa tillbaka till den tid då hela livet låg öppet framför honom. Då hans enda bekymmer var vilka stentvättade jeans han skulle ta på sig och vilken tjej som satt bredvid honom på engelskalektionen. Tillbaka till 1986. Sagt och gjort. Han stänger av sin mobil, flyttar in i sitt gamla pojkrum, låter håret växa och hänger sig åt sitt viktigaste projekt. Att få en andra chans med sin första stora kärlek, Jennifer. Men tidsresor har sina komplikationer. Särskilt när alla andra befinner sig i nuet.
En del böcker vill man att de aldrig ska ta slut... En dag Jennifer av Risto Pakarinen är just en sådan bok, i alla fall enligt mitt tycke. Är man som jag född på 1970-talet är den här boken ett måste. En nostalgitripp utan dess like! Att författaren dessutom har döpt kapitlen efter olika låtar ur 1980-talets musikskatt gör det inte sämre, utan den bidrar till att jag som läsare får ett fånigt leende på läpparna, minns och till och med brister ut i sång! Herregud! Tur att omgivningen inte tänkte på att spela in mig! Dessutom är det befriande att för en gång skull läsa en feelgoodroman med en manlig huvudperson.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar