Herre på täppan av Christina Olséni och Micke Hansen

Arne och Barbro har blivit med kolonistuga, och Ester och hennes kakadua Roland tillbringar motvilligt sensommaren i det spartanska huset. Arne går i taket av svartsjuka när det visar sig att en av kolonigrannarna, Hjalmar von Ridderhusen, en distingerad herre med dyra vanor, var Barbros första kärlek. När sedan Hjalmar hittas död pekas Arne genast ut som huvudmisstänkt. Men det slutar inte där. När ytterligare en av koloniägarna går döden till mötes dras även Roland in i utredningen då kriminalkommissarie Bertilsson misstänker att kakaduan blivit vittne till mord. Men hur får man ett fjäderfä, som bara kan ordet kaka, att börja prata?

För att fria Arne från polisens misstankar drar Ester igång sin egen mordutredning. Med ett påklistrat leende och hembakta vaniljdrömmar snokar hon runt bland stugorna och får koloniägarna att lätta sin hjärtan och bekänna sina synder.

Ibland undrar jag, vad är det egentligen för något speciellt med Ester Karlsson med K? Varför älskar man henne så? En mindre trevlig dam och som inte är särskilt social av sig? Kanske är det just det som är grejen? Det är fantastiskt att läsa om hur hon likt Miss Marple nystar fram lösningen genom att på ett beskäftigt sätt fråga runt och spana bland grannarna eller rättare sagt på den spelplan som hon för tillfället befinner sig. Någonstans därinne finns nog ändå ett hjärta av guld, även om hon inte skulle erkänna det om du ställde frågan till henne. Så om du tar en Agatha Christie deckare och blandar i en stor gnutta humor, så får du den här härliga feelgood-deckarserien om Ester Karlsson med K. En serie du absolut inte får missa att läsa och jag kan bara säga att för varje bok jag läser (eller faktiskt lyssnar på), så blir jag bara mer och mer beroende. Jag vill definitivt ha fler böcker om Ester Karlsson och personerna omkring henne! Jag måste bara tillägga att det bästa och roligaste med hela boken är faktiskt det sista kapitlet. "Tydligen går det att lära gamla hundar att sitta." Det är allt jag säger om bokens slut, för jag vill ju inte "spoila" något.
 

Je m'appelle Agneta av Emma Hamberg

Alla människor kan tydligen delas in i färggrupper efter personlighetstyp numera. Min färggrupp är genomskinlig.

Agneta är fyrtionio år och har bleknat in i tapeten. De utflugna barnen hör bara av av sig när de vill att hon ska swisha pengar, och arbetskamraterna har absolut noll intresse för vad Agneta gör, tycker eller vill.

Hennes man Magnus, fågelskådare och frisksportare, anser att din kropp är ditt tempel och att templet inte ska besudlas med till exempel rödvin eller aprikosmarmelad. Nej, granatäppelkärnor och quinoa är det som gäller. Lyckligtvis finns ett utrymme bakom frysen i källaren där Agneta kan ha sin marmelad. Att ligga i sängen, dricka vin i smyg och se på tv-serier där folk renoverar franska gårdar är hennes enda, hemliga njutning.

Men när Agneta får syn på en radannons i tidningen vaknar något inom henne.

Äldre pojke behöva hjälp. Nu. Laga mat. Städning jättestor hus. Mycket viktig varje fredagar 17.00 sitt på bar. Måste prata svenskan! Pojken bor Saint Carelle, Provence, Frankrike. 

Svar till bar-fabien@gmail.com

Några dagar senare står Agneta till sin egen och alla andras förvåning på ett ödsligt torg i en liten by i Provence. Där ingenting är som i annonsen. Äventyret kan sannerligen börja.

Je m'appelle Agneta är en roman om att våga kliva ur sig själv, om att inse att livet är kort och att vi borde dansa mer på borden. En roman där Emma Hambergs karaktäristiska livsglädje och människokärlek syns på varje sida.

Nu är hösten här med regn och rusk och vad är då bättre än att krypa ner i soffan och läsa en hjärtevarm bok? Eller varför inte ta en promenad i ett lika ruskigt väder och känna hur du blir alldeles varm inombords av att lyssna på en suverän bokuppläsning? Eller varför inte en underbar höstdag med sprakande färger, solsken och klar luft, samtidigt få njuta av en bok som får dig att skratta? Ja, tänk så härligt och allt det har jag upplevt! Det har jag upplevt när jag har lyssnat på Emma Hambergs bok Je m'appelle Agneta. Av en ren slump valde jag att lyssna på boken och det ångrar jag inte! Det här är en bok som är fylld av kärlek och vänskap. Dina ögon tåras, du småler och ja... Du skrattar högt, för det finns så mycket humor och dråpliga situationer i den här boken. Så känner du att du vill piggas upp, få skratta och samtidigt känna varm medmänsklighet och sorg... Ja, då är Je m'appelle Agneta boken för dig!
 

Munkavle av Sofie Sarenbrant

Tystnadens pris.

I femton år bar Sofie på en hemlighet som skulle vara lättare att ta med sig i graven. Då behövde ingen någonsin få veta. Men till slut valde hon att berätta. För sin egen överlevnad, men också för andras skull.

Munkavle är ett gripande vittnesmål om konsekvenserna av sexuella övergrepp mot barn. Om självtvivel som förvandlas till mod. Men framförallt är det en berättelse som skänker styrka och hopp till andra drabbade. Lägg skammen där den hör hemma: hos förövaren. Aldrig hos offret.

En av årets viktigaste läsning är boken Munkavle av Sofie Sarenbrant. När man tänker efter så är det en bok som aldrig skulle ha behövt att skrivas, eftersom sexuella övergrepp mot barn definitivt inte borde förekomma. Inte ett enda barn borde utsättas för det. Men tyvärr är verkligheten inte så. Sofie Sarenbrant har på ett mycket självutlämnande sätt delat med sig av sin historia, för att ge din lilla flickan hennes röst. Att visa att det inte på något vis är barnets fel att det har hänt. Utan att det är hos förövaren skulden och skammen ligger. Det är smärtsamt att läsa hur övergreppen påverkar vuxenlivet. Hur svårt den som blivit utsatt för detta har att se att den inte rår för det och om man berättar, att skulden och skammen inte ligger hos den som berättar. Åh, jag önskar att jag hade kunnat krama om den lilla Sofie och även den stora och sagt att du är skuldfri. Det är inte ditt fel. Att på något vis kunna hjälpa till. Det jag kan hjälpa till med är givetvis att läsa den här boken och sprida ordet. Tack Sofie för att du har haft modet att berätta din historia, så att du kan hjälpa andra i samma situation! Att som en offentlig person berätta är så modigt och så viktigt! Det minsta vi kan göra är att läsa din bok och givetvis att lyfta blicken. Att vara uppmärksam på barn i den här situationen. Jag vill tillägga att Munkavle är en bok som faktiskt inger hopp. Som tur är, är den inte nattsvart, trots det jobbiga ämnet. Det går att komma vidare, att hitta styrkan att överleva och finna lyckan.

 

Kirke av Madeline Miller

"Jag hade själv känt den sortens män. Jag hade förpassat dem till stian."

Kirke är den första häxan i litteraturen. En kvinna med mer makt än vad samhället ansåg lämpligt. Hon var gudinnan som förförde Odysseus med trollformler och förvandlade hans manskap till svin.

En kraftfull och tidlös saga för vuxna, om en kvinnas kamp för överlevnad och frihet.

Kirke av Madeline Miller är en helt fantastisk roman som utspelar sig bland gudar och hjältar i den grekiska mytologin. En fascinerande sagovärld som jag gärna hade stannat kvar lite längre i. Den skildrar en stark kvinna, gudinna, i form av Kirke. En nymf, en gudinna som vill följa sina egna vägar, bestämma sitt eget öde istället för att följa vad de högre ställda gudarna bestämt/tycker att hon ska göra. Och det gör hon med råge. Jag är helt "blown away" av den här boken! Den gav mig en känsla av att stiga in i en historisk sagomiljö, där flera av de omnämnda gudarna/gudinnorna känns bekanta, men själva handlingen är så mycket mer än ett historiskt drama. Den skildrar en kvinnas kamp för att få leva sitt liv, på sina villkor, där omgivningen egentligen tycker att det ska levas på ett annat sätt. Det känns extra aktuellt med tanke på "me too", men även vad som händer idag i ett flertal länder där kvinnors frihet, möjligheter och rättigheter begränsas. Så, om du som jag, fascineras av den grekiska mytologin, får du helt enkelt inte missa att läsa den här boken!